Historik
Vad en fäbodvall är
Fäboden är platsen man flyttade till på sommaren för att använda skogen som betesplats för djuren så att det som växte på ängarna. Fodret vid hemgården kunde då skördas och sparas till vinterfoder. På skogen betar djuren fritt under dagarna och återvänder sedan till fäboden för mjölkning. Fram till 1700-talet fanns ett system med fyr-säsongs-bosättningar. På hemgården i älvdalen höll man till om vintern. På hemfäboden eller bodelandet (i Järvsö buagården), inte så långt från hemgården, vistades folk och fä vår och höst. På långfäboden slutligen (i Järvsö skojegården = skogsgården) flera mil hemifrån bodde man om sommaren. Svedbovallen är en sådan långfäbod.
På fäboden sköttes kor och getter alltid av en kvinna, en ”skojänta” (= skogsflicka). Hennes främsta uppgift var att konservera mjölken, alltså att kärna smör av grädden, att ysta ost av mjölken samt att koka messmör av restprodukten vid ystning, vassla.
Forskarna anser, att ett väl utvecklat fäbodsystem fanns i Norge redan för 2000 år sen. I Sverige är det södra Norrland plus Dalarna och norra Värmland som är fäbodarnas huvudområde – samma trakter som också karakteriseras av fjällkor, tjockmjölk, messmör, tunnbröd, knuttimrade hus, mollstämd spelmansmusik, locksång på kor (kallas i Dalarna för kulning), tron på vittrer och en stark social ställning för kvinnor. Genom historien har detta område också haft en kulturell samhörighet med Norge.
En speciell kultur, ett eget land..
Harsens fäbodmuseum
Ca 2 km från Svedbovallen ligger Harsens fäbod. Här får du en unik möjlighet att se en fäbodskatt. En autentisk fäbodmiljö där alla interiörer och föremål såväl bruksföremål som redskap hör hemma just på Harsen, och är inte hopsamlade från andra fäbodar.
Lokala guider från bygden guidar och visar de unika föremålen och berättar om hur livet kunde se ut på fäboden. Detta sker under helger i juli månad och första helgen i augusti, sommaren 2020. Man kan även boka egna guidningar för grupper.
Skojäntor och fäbodbrukare på Svedbovallen genom åren
Omkring 1900 – 1953:
Jonpårs-Brita Larsdotter, gift Jonsson, Tå
Svens Margit Jonsson
Märta Olsson Säll
Anna Eriksson, Björs, Grönås
Svens Brita, gift Jonsson, 28 somrar
Lejens Ingrid Persson
Björsmor Margit Jonsson
Björs Stina, gift Wiklund
Svens Malla, gift Norin
Svens Brita d.y. gift Frost
Jonpårs Brita, gift Andersson
Peranders Kerstin Olsson
Nygårns Karin Persson
Kriga Anna, gift Eriksson
Jonpårs Stina, gift Wallberg, Åsbo
Kalsa Ingrid, gift Olsson, Myra
1953 – 1970 står Svedbovallen tom, vallen förvärvas sedan av kommunen.
Kommunala fäbodbrukare
1970 – 1973:
Jakobas Brita Svensson och Olers Sigrid Persson
1971:
Mary och Håkan Röstlund, Hudiksvall
1974 – 1980:
Dagny och Gunnar Johansson, Sidskogen
1981 – 1984:
Elsa och Sven-Erik Karlsson, Långhed, Alfta
1985 – 1986:
Karin Embretsen, Björsjö, och Gunhild Medelberg, Uvås
1986 – 1990:
Eva Ädel, Edsbyn, och Gunhild Medelberg, Uvås
1991 – 1992:
Gunhild Medelberg med dotter Lisbet Nyman
1993:
Tomt
Privata fäbodbrukare
1994 – 1997:
Anders Henningsson
1998 – 2000:
Tina Hansson och Robert Eklund, Järbo
2001:
Ingen fäbodbrukare
2002 – 2005:
Britt Sörqvist, Färdsjö, Hudiksvall
2007 – 2014:
Anders Henningsson
2015 – 2017:
Märit Andersson
2018:
Restaurering
2019 – 2020:
Martin Söderqvist
2021:
Kirsi Nikula
2022:
Ingen fäbodbrukare
2023:
Birgitta Sjölin